Emma Claesson om den sjunde ledarskapssynden, orealistiska ambitioner, i Exparangs intervjuserie De sju synderna inom ledarskap
Att som ledare vara engagerad och se många möjligheter till värdeskapande uppskattas ofta av kollegor, team och organisation. Men under processen är det viktigt att vara lyhörd och nyfiken, menar Emma Claesson, och framförallt – att inte glömma den realistiska bedömningen.
Emma Claesson har lång erfarenhet inom HR och ledarskap. Hennes ledarskapsresa började dock inte med en regelrätt chefsroll, utan istället indirekt under tio år som managementkonsult när hon ledde stora och små projektteam genom förändringsresor.
Merparten av dessa tio år spenderades inom industrin och som ung kvinna var Emma ofta i minoritet vilket, enligt henne, var en bra och tuff skola. Det var dock de efterföljande fem åren som skulle forma hennes ledarskap allra mest. Hon förklarar:
– I alla mina roller har jag drivit stor förändring, då egenskaper som tydlighet, mod och uthållighet har kommit till stor nytta. När jag var HR-chef inom SSAB i fem år ledde jag inte bara en stor HR-organisation utspridd i Sverige utan, som del av divisionsledningen, även ett stort förändringsarbete – mitt i en brinnande stålkris. Då fanns ingen tid för någon typ av ledarskapsintroduktion; det vara bara att kasta sig rakt ut i hetluften.
Tiden på SSAB la grunden för hur Emmas värderingar och ledarskapsstil ser ut idag. Men att omge sig med gott ledarskap har också varit en stor inspirationskälla, något som hon får uppleva i hennes nuvarande roll:
– Idag jobbar jag som HR-chef på Axel Johnson och har lyxen av att ha två inspirationskällor nära mig i mitt arbete, både Mia Brunell Livfors och Caroline Berg. De besitter ett värderingsstyrt och humant ledarskap med en affärsmässig skärpa som enligt mig är en oslagbar kombination.
Förutsättningar för att lyckas
Engagemang och idégenerering utifrån affärsbehov är några av Emmas styrkor som ledare, speciellt när hennes entusiasm överförs till hennes team. Men att vara engagerad, en visionär, och se möjligheter till förändring är inte alltid enbart positivt. Emma förklarar:
– Där vision och ambition stundtals går fel är när jag inte tar mig tiden att göra en realistisk bedömning av den totala planen och hur förutsättningarna för att lyckas ser ut. Det hamnar då direkt hos mitt team som varken har samma överblick eller mandat som jag, och det finns en överhängande risk för både frustration, stress och en känsla av otillräcklighet.
Det handlar alltså om ett ledarskap präglat av “orealistiska ambitioner” där överföringen av ambition från ledare till teamet är en styrka, men enbart om det görs med eftertanke och på realistiska grunder:
– Ibland finns det så mycket iver i ambition; vi vill göra så mycket på så kort tid. Men sen blir det medarbetarnas ansvar att faktiskt omsätta det till verklighet vilket är den svåraste biten och kan skapa en känsla av otillräcklighet. Så det handlar mycket om prioritering, att ge förutsättningar för att lyckas, och att finnas med hela vägen ,säger Emma och fortsätter:
– Jag tänker att det finns mycket positivt med ett visionärt ledarskap som inkluderar ett stort engagemang och hög ambition. Tricket är att ta det bästa ur de egenskaperna och addera tid för prioritering och realistisk planering tillsammans med sina teamet; att hela tiden vara lyhörd och lyssna på signaler under arbetets gång. Och ibland inse att man rentav måste släppa vissa tankar, idéer och visioner – kill your darlings, helt enkelt.
Utveckling genom nyfikenhet
Att ett ledarskap utvecklas och förändras under åren är naturligt och så har det även gjort för Emma. Hennes ledarskap, precis som hon som person, ser annorlunda ut idag än när hon var 27 år och tog sin första ledarroll. Något som dock alltid har följt med henne är vikten av autenticitet, att vara sig själv och lita på sin egen förmåga. Och framförallt – att vara nyfiken. Hon förklarar:
– Jag har ett passionerat intresse för människor och är genuint nyfiken på att förstå drivkrafter. I alla situationer utgår jag från min egen kompass och försöker förstå hur jag som ledare kan både coacha och stötta mina kollegor till utveckling, mod och att nå sina mål, säger hon och fortsätter:
– Jag tänker att ledarskap utvecklas på ett naturligt sätt i takt med att man utvecklas som människa; genom att inse att man aldrig är färdiglärd, att bibehålla sin nyfikenhet och hela tiden vara öppen för feedback. Min nyfikenhet tror jag märks i mitt sätt att lyssna och ställa frågor, att hela tiden sträva efter att hitta den rätta balansen mellan att ge support och utmana. Det är viktigt att aldrig sluta vara nyfiken eller försöka vara någon annan än sig själv.
